KANINÄGARES FRÅGESTÄLLNING:
Vi har en kanin men känner nu att vi gärna vill ha sällskap till vår kanin. Hur går vi tillväga? Vilka kön passar bäst tillsammans? Måste det vara en speciell ålder vid en ihopsättning? En speciell ras, storlek? Hur går själva ihopsättningen till?
I tre olika ”999 V.i.B.Logg inlägg” kommer vi skriva om hur vi gör när 1 + 1 kanin ska bli 2 tillsammans. Eller när 2 kaniner + 1 ska bli 3 kaniner och så vidare. Och vi lägger ut filmsekvenser (finns även att se på YouTube) som visar våra teddysars reaktion när en ny liten svart dvärgvädursunge skulle bli en i flocken och när 5 kaniner blev 6 i vårat SalneckeParks kaninpalats. På drygt en vecka, var den ihopsättning avklarad.
Ännu en kanin i gruppen
Vår yngsta sons kanin Robin som bodde i kaninpalatset dog i februari 2021. Jag lovade honom en ny egen kanin från vårens kommande kull som var planerade. Den utvalda blev den svarta lilla dvärgvädursungen som kissade ner sonen så fort som han höll kaninungen i sin famn. Den utvalda kaninungen fick namnet Bertil även när det visade sig att Bertil var en hona. Min plan var redan då att när Bertil var väl redo för att lämna trygga nästet hos sin mamma, så skulle vi försöka få henne att bli accepterad i gänget av teddysarna som bor i det vi kallar kaninpalatset (sönernas före detta lekstuga). Min målsättning var att försöka få denna ihopsättning klar innan vintern var kommen.
När det gäller kön vid ihopsättning av kaniner så rekommenderas kastrerad hane + hona eller hona + hona, definitivt inte två okastrerade hanar möjligtvis två kastrerade hanar. Köper man två ungar från samma kull så behövs inte ihopsättningen göras nödvändigtvis såvidare dom inte hålls avsides någon längre period. Kaniner är sällskapsdjur som hund och katt och de flesta kaniner mår således bäst av att ha en själsfrände. De finns så klart kaniner som mår även hur bra som helst av att vara själv och kanske får de sin del av sällskap av dig som ägare.
Introduktion av nya gruppmedlem
När det så var dags att få in Bertil i detta gäng på 5 kaniner så började jag med att låta Bertil få bo i en stor hundtransportbur inne i kaninpalatset om nätterna. På så sätt så kunde teddysarna nyfiket lukta in Bertil och vise versa. Lille-Ernst högst i rang i gruppen var den som var mest nyfiken på henne och som stod på baktassarna och sträckte sig upp mot buren på en gång där Bertil var. Så under 3-4 nätter bodde Bertil i denna hundtransportbur, därefter fick hon bo uppe i loftet i palatset ensam. Loftet städades ut ganska lättvindigt, Toalådornas som städades ur fick alltid lite innehåll i den andres låda. Teddysarnas dofter var viktiga att de var kvar, likväl som att Bertils dofter fanns. Jag stängde igen hålet så att inte teddysarna kunde vara i loftet när Bertil var där. Att ha Bertil i min famn och klappa samt mysa med henne och sedan direkt klappa någon av teddysarna är också en introduktionsdel. Det är viktigt att jag eller vi (min äldsta son hjälper till emellanåt även vid ihopsättning) förknippas som positiva. De ska veta och känna att även om jag luktar annan kanin (vilket är självklart att jag gör) så utgör inte doften av annan kanin ett hot. När jag har kaninen i min famn så sitter jag med den en bra stund i famnen och så ger jag den riktigt med ”bodyrub” motsvarande kroppsmassage. Allt för att jag ska lukta respektive kanin. Detta är en viktig liten del i Ihopsättningen som jag ser det och utan denna introduktion skulle nog inte ihopsättningen bli så bra eller gå fort, tror jag.
På dagarna var Bertil ute i en liten betesbur direkt intill teddysarnas hägn och då öppnade jag också upp så att teddysarna kunde vara uppe i loftet om de ville det när Bertil inte var där för att de skulle få mer av varandras dofter samt så var de nära varandra när de var ute i hägnet.
Detta är alltså det jag kallar introduktion i ihopsättningsprocessen. Denna process syfte var i första hand för att de skulle märka av varandra med alla sina sinnena.
Ihopsättningsprocessens del 1 – Ha is i magen!
När jag väl kände att det var dags att introduktionen var avklarad så tog vi ut Lill-Ernst i vår provisoriska kompostgallerhage och satte ner Bertil i hagen på en gång. Det gick så bra, så redan andra tillfället så tillkom Lill-Märtha och vi kunde ganska snabbt öka på med de andra fem medlemmarna. Jag tänker som så, att om en ny kanin ska komma in i en befintlig grupp så är nyckeln in i gruppen via att bli accepterad först och främst utav dom som är högst i rang. Eftersom rangordningen är viktig bland kaninerna oberoende om vi pratar om två kaniner eller flera så handlar det om att bli accepterad för att underlättar att bli accepterad av övriga medlemmar. I par av kaniner likväl som i grupper så finns det alltid någon som är den dominanta. Detta görs upp vanligtvis i jagandet av varandra men också genom ”att rida” på varandra. Konsten är att ha is i magen när kaninerna jagar varandra. Kaninerna är extremt snabba och det är viktigt att se vad som är ett jagande som hör till processen men också jagandet som i värsta fall kan leda till blodvite. Och det är INNAN blodvite som jag som ägare, måste veta hur jag ska kunna stoppa de kaniner som jagar tillföljd av aggressivitet och inte till följd av en naturlig del i en ihopsättningsprocess.
Denna provisoriska hagen var på marken där ingen av dessa kaninerna hade vistats på ett tag, så det var vill säga ”neutral mark”. Vid en ihopsättning så är neutral mark till fördel, men också att det finns flera olika gömmor, som tunnlar, små bohus, grenar etc. Och just detta med grenar… vid ihopsättningarna så har vi en hög med grenar, en bunt med hö, mycket gräs, pellets eller liknande på olika platser i hagen, vilket håller kaninerna sysselsatta. Till synes i denna filmsnutt så går de ”all in” i ätandet att de knappt märker av varandra. Och upptäcker de den andra kaninen så är det lättare att förstå att det går ju att äta tillsammans och ingendera utgör ett direkt hot.
Varje gång som kaninerna är under en ihopsättningsprocess så har vi full uppsikt över kaninerna. Det är väldigt viktigt att jag som ägare (ihopsättare) finns med och kan bryta in så fort jag ser att jagandet verkar gå överstyrd. Kaniner är dock extremt snabba djur – bra mycket snabbare än oss människor, vilket också gör att jagandet av varandra går oftast för fort så en ihopsättning förutsätter att man är minst en människa per kanin just vid själva ihopsättande. När vi satte ihop Bertil till denna grupp fanns det till och med tillfällen då jag satte mig helt enkelt på en pall i hagen och var där mitt bland dom. Då kom teddysarna till mig nyfikna som de är och ville få godsaker och bli klappade. När vi hade Bertil tillsammans med de fem i denna beteshage så var det under 30 – 60 minuter per tillfälle och vår målsättning var att detta skulle ske dagligen så länge jag såg att det behövdes innan de kunde lämnas ensamma. Utöver denna timma så bodde de alltså trygga under samma tak i kaninpalatset men på olika plan. Hela tiden så handlar det om att försöka läsa av kaninerna och ta lärdom av dom och ingen ihopsättning är den andre lik.
Fortsättningen av detta inlägg om ihopsättning del 2:3 finns att läsa.
”Det Bästa till De Bästa”